Välkommen till

Samfälligheten Argbiggan

Samfälligheten om 50 hushåll ligger på Björnskogsgränd i Kälvesta,
Vällingby församling i västra Stockholm.

Om Kälvesta


Kälvesta är en stadsdel och ett radhus- och villaområde i nordvästra delen av Hässelby-Vällingby stadsdelsområde i Västerort inom Stockholms kommun. Kälvesta har 4494 invånare (2009) och gränsar till Vinsta i sydväst, Hässelby Villastad i väster, Solhem i sydost, Lunda i nordost samt Skälby i Järfälla kommun i norr.

Kälvesta gravhögar (RAÄ-nummer Spånga 44:1) är Stockholms kommuns största gravfält bestående av ca 145 fornlämningar. Dessa utgöres av 11 högar, ca 120 runda stensättningar, minst en kvadratisk stensättning, åtta rektangulära stensättningar, två treuddar och tre skeppsformiga stensättningar.

Kälvesta gamla by i Spånga socken har anor från medeltiden och delades under 1700-talet upp på flera olika gårdar. På 1930-och 1940-talet avstyckades marken till handelsträdgårdar, småbruk och villor. Några av dessa villor finns fortfarande kvar. Stockholms stad inkorporerade 1949 större delen av Spånga med Stockholm då följde även Kälvesta med.

Gården Kälvesta, vars västra delar nu är stadsdelen Kälvesta låg i Solhem (kv. Mellangården). Området styckades till handelsträdgårdar och mindre jordbruk på 1930t, på 1960t ersattes dessa huvudsakligen av radhusområden. Av stadsdelens lägenheter låg (1985) 100% i småhus. Stadsdelen var först betydligt mindre, norra gränsen gick ungefär i Sörgårdsvägen, södra gränsen vid Vallörtsgränd, däremot ingick en del av Solhem (gräns i Gränsv och öster om Uppgårdsv) 1954 flyttades norra gränsen till Lövstabanan och 1970 reglerades de övriga delarna. Arealen är idag 118 ha.

En egen busslinje från Vällingby kom 1968 (linje 115), idag nr 116 som går mellan Spånga – Vällingby. Invånarantalet var 1954 endast 245 invånare först 1969 kom en markant ökning till 1500 invånare som under 1970t snabbt stegrade till ett maximum år 1978 med 5157 invånare, sedan långsam nedgång till nuvarande ca 4400 invånare.

Om Argbiggan


Kälvesta är en gammalt namn och här fanns en gård från medeltiden, i området finns det också ett äldre gravfält. Såsom en kvardröjande effekt av något som tidigare varit, står en gammal ek vid den övre lekplatsen. Den är svårt nedkapad, förlorat sin trädtopp och är rakt igenom ihålig av rötangrepp. Men med sin ursprungliga marknivå står eken kvar, och runt omkring denna fixpunkt har samfälligheten Argbiggan anlagts. Tidigare fanns här trädgårdsodlingar, men nu är det ett av flera radhusområden.

Samfälligheten gemensamma ytor är allt det som finns omkring sex stycken radhuslängor, och mellan tio enplans atriumkedjehus. På ytorna finns hårdgjorda ytor med parkeringsplats framför garagelängorna, samt gångbanor och vägnät som med sina raka linjer dominerar samfälligheten. Det finns också två lekplatser, avgränsade i varsitt område.

Utemiljön består av större klippta gräsytor, och några sittplatser. Här finns också planterade ytor med buskar och lite perenner, samt med flera träd och större buskage. Detta gör att samfälligheten ger en känsla av en avgränsad grupptillhörighet. Hela området präglas av rektangulära ytor, som följer husen arkitektur, mot dess gröna träpanel och tegel står barrväxter, lövfällande buskar och träd som ger årstidskontraster och i att ge mer runda former. Den tidstypiska markplaneringen och växtligheten är bevarad.

Argbiggans odlingsförutsättningar i utemiljön är goda. Jordart är helt dominerad av kalkrik lera, mångfalden av den lilla trädgårdssnigeln hortensis avslöjar detta med sitt randiga snäckskal. I rabatterna gror både frön från planterade trädgårdsväxter, och naturvariationer. Lerjord kan vara både styv ogenomsläpplig, men området har enligt ritningar kontroll över grundvattennivå. Även dagvattenhanteringen är väldimensionerad.